Familj som är förenade förevigt med en järnkedja.

18/4-18

Vi tillsammans....

Vi pratar massor om framtiden, vad vi ska göra, det är svårt att veta så vi planerar utifrån olika scenario. Om N får stanna eller om om N blir utvisad. Om resor mellan byn och staden i Pakistan, om bussarna, hur man åker på taket för det är så varmt och dålig luft. N försöker beskriva men J har svårt att se N framför sig sittandes på bussens tak. J har svårt att tänka på N som utlänning och glömmer det. N ska ju vara här. J ska ju vara här.

Samtidigt som det skulle vara roligt och spännande att åka med till Afghanistan och vidare till Pakistan, så är det inte riktigt samma som en Mallorcaresa. Det skiljer sig en del, eller ja jättemycket. Men tanken att vi aldrig mer ska träffas går inte. Vi tillhör den finaste av alla familjer, familjen som är förenade med en järnkedja förevigt, säger vår gemensamma fina vän G.  

Hur jobbigt och svårt allt än är nu försöker vi tänka att vi har iallafall varandra. Där försöker J sluta tänka, för fortsätter tankarna blir hon rädd. Vi kommer på att alltid när vi skriver så blir det något tråkigt, något hemskt eller sorgligt, men det är så här vårt liv är just nu. Under ett samtal hinner vi skratta, skälla, gråta och vara allvarliga. Vi försöker leva så vanligt???? det vara går trots denna absurda situation. Imorgon är det en viktig dag, nya förvarsförhandlingar förhoppningsvis nya besked, kanske, kanske de säger, ”N, nu har du suttit här i 7 månader du är nu fri!!

22/4-18

Vi träffades inte varje dag i Åstorp, men vi kunde om vi ville. Nu känns det tungt att inte kunna det, kunna träffas när vi vill.

Det var härligt att se N och krama honom, fast jag är orolig för honom, det vet han. Han har gått ner jättemycket i vikt, han mår riktigt dåligt. 

2 timmar kändes som 2 min. Vi pratade en massa skit, skojade och var lite duktiga (tack vare tolken som var med, vi är så tacksamma att tolken håller ordning på oss😉)

Det är konstigt här i Sverige. Polis och MV gör en massa fel hela tiden, men rycker bara på axlarna och möjligtvis kommenterar med ”oj, jaja det blev fel där visst, jaja det är sånt som händer” men om en flykting gör fel eller formulerar sig fel då är det hugget i sten. Vill nämna igen, att felet N gjort är att han svarade NEJ på frågan om han vill åka hem till Afgahnistan.

Vi båda längtar till den dagen ingen knackar på dörren och säger ”Besökstiden är slut”

26/4-18

Pizzamys idag.

Vi lägger maten mellan oss, sen kryper vi upp i varsin ände på soffan och äter. Hahaha ganska ofta från samma tallrik äter vi med händerna, som värsta afghanerna. N behöver äta massor, han har gått ner mycket i vikt, jag, J, har inte samma problem 🤔

Go pizza, Monster och massa snack.

Frukost

27/4-18

Årets bästa förvarsfrukost, kebabrulle och kebabpizza. Herregud, och till det Fanta och Monster. Men det var gott. Jag, N sov ända tills J kom. Tur hon hade frukost med sig. Idag åker J hem, jag kommer att sakna henne, hon är speciell, jag kommer sakna henne.

Jag har ont i benet, J säger att det är träningsvärk, det tror inte jag. 

Hoppas någon av mina kompisarna kan komma hit och hälsa på. Det hade varit roligt. Det är svårt för dem att ta sig hit bara, detta ställe ligger liksom mitt ute i ingenstans. Men det är ett bra förvar, om nu förvar kan vara bra. Jag fattar inte hur förvaret i Åstorp får hålla på som dem gör, och personalen? Det värsta är att dem kan göra vad dem vill, vi kan inte bevisa nåt. J trodde att det var gnäll när hon var på förvaret första gången, men hon har reagerat på att det är så många, som inte känner varandra, eller ens varit där samtidigt som berättar samma saker. Hon menar att då måste det ligga någon sanning i det. Hon har tidigare reagerat på hur andra besökare blivit bemötta av personalen. Hon sa alltid innan att hon hade tur, för hon klarat sig från otrevligheterna. Men nu.....hahaha J är inte jättepopulär hos personalen i Åstorp. Jag tror inte att hon bryr sig, men jag fattar inte, hon har aldrig varit dum. Hon svarar alltid dem trevligt, men inte alla är trevliga tillbaka. Skit i dem....jag slipper dem nu, men inte J😱

Jag hoppas att någon kommer att kolla förvaret i Åstorp....J säger att det heter granska, det är när dem kollar allt. 

29/4-18

Jag borde vara stark och ge stöd till N, men nu är det svårt. Jag hittar vägar, får hopp som rasar för det fattas en litet, liten detalj eller dag, eller något annat litet. Något litet som skulle vara avgörande, som skulle kunna ge ett UT~uppehållstillstånd.

Ibland är jag någon annanstans i tanken, vad händer om....?

Men jag skrattar, tokar mig som vanligt och försöker, men vad händer om mina nära och kära blir deporterade? Kommer vi att ses igen? Kommer jag att kunna besöka dem där? Kommer de tillbaka? Vill de komma tillbaka? N säger att han vill komma tillbaka. Menar han det eller säger han det för att jag inte ska bli ledsen?

Jag märker att allt detta inte bara ger oro och stress, utan faktiskt dåligt självförtroende också. Jag är så osäker på allt, jag analyserar allt. Hade jag inte redan varit lite galen hade jag trott att jag var påväg att bli galen.

29/4-18

N, du lovade att vi idag skulle vara i Stockholm på MEDVIND, du lovade att ordna ett ställe att sova över på, du lovade att du skulle släppas innan denna helgen, du lovade att vi skulle hälsa på farbror S, du lovade att du skulle åka med mig hem till Skåne sen, du lovade att vi skulle åka till vår fina familj på förvaret. Jag vet, att om du hade kunnat, hade du hållit vad du lovat. Du är en av dem ärligaste personerna jag träffat, du står alltid för det du lovar och gör alltid allt för de du tycker om. Jag vet att du tycker om mig och jag tycker om dig!

30/4-18

Valborg, idag är det Valborg. Vet du varför man firar Valborg? Ja jag hade ingen aning, jag hade aldrig hört talas om det. Jag frågade J, hon sa att man hälsar våren välkommen. 

Jag förstår ingenting, men J förklarade lite till, så nu tror jag att jag förstår. Man liksom, säger hej till våren, roligt att du kommer...typ.

Här i Sverige är det många konstiga saker man ska veta. Men om man inte har någon familj, hur vet man allt då? För visst är det familjen som berättar och lär vidare. 

Jag har ingen familj, sedan jag kom till Sverige har jag bara haft mina kompisar. Jag har flyttat väldigt mycket så jag har liksom aldrig fått ett hem där jag känt mig trygg, mer ett ställe att sova på och ha mina saker på.

Men man förväntar sig mycket av mig. Jag ska veta allt, förstå allt, kunna förklara allt. Man frågar mig om nåt konstigt och jag ska veta. Jag har nästan inte gått i skolan, har ingen familj men jag ska kunna lika mycket som alla andra. Jag blir lite ledsen när det blir så, att andra förstår att jag inte förstår eller vet. Jag känner mig dum. J säger att jag inte är dum, hon säger att jag är streetsmart, klarar mig överallt på ett sätt som många andra inte hade klarat sig.

Tillbaka till Valborg. I år har jag inte heller firat Valborg, i år sitter jag inlåst, ja det gjorde jag i påskas med, och nyår, jul, advent....så jag har inte firat de högtiderna. Ordet Högtid har jag precis lärt mig vad det är, jag visste inte vad det ordet betydde. Dumt, för det frågade dem om i migrationsdomstolen vilka högtider känner du till? 🤔 Inga! Jag är inlåst, innan det var jag också inlåst fast ändå ute, då var jag inlåst med mig själv. Jag träffade mina kompisar....afghaner och somalier, men inga svenskar. Vadå fira jul? Vadå få julklappar och presenter? Jag har fått presenter en gång i hela mitt liv, av J när jag fyllde 20 år(enligt mv varjefall) jag har aldrig varit hemma hos någon som firat jul eller påsk. Är jag kvar ska jag fira alla högtider som finns. Men jag vet att Jesus föddes till jul och dog på korset till påsk. Sen är det lite rörigt, han började leva igen, men det kommer jag inte ihåg vad det heter. Liknar påsk...pisk eller nåt sånt. 🤔 oj, nu skrattar J sånt tyst som hon gör. Jag ser henne inte men tror att hon skakar och är helt röd i huvudet också som hon brukar. Jag sa nog nåt roligt men det svarar hon inte på. Hahaha ibland blir det konstigt när vi skriver ihop såhär, speciellt med J för hon bara skrattar och jag fattar inte. 

Glad Valborg alla!

4/5-18

Man kan tro att vi vara pratar asyl, vut och annat sånt skittråkigt. När jag och J träffas brukar vi glömma att skriva papper och prata om det viktiga. Ja, J är lika hopplös som jag, vi gillar roliga saker. J är nog världens fegaste människa, hahaha hon kan börja gråta när hon blir rädd. Det visste inte jag, så en gång när hon skulle göra en sak hon var rädd för och vi pratade om det fick hon vatten i ögonen och höll för öronen. Hahaha jag trodde att hon skojade först men det var på riktigt hahahaha, hon är rädd för allt. Jag har lovat att skydda henne....men då skrattar hon åt mig. Sist vi träffades bestämde vi, att i sommar ska vi gå i spökhuset på Gröna Lund. Jag har aldrig gått där men det har J. Jag frågade hur hon vågade? Om hon inte var rädd? Men hon bara skrattade. Hahaha hon hade gått igenom hela och blundat hela tiden. Jag önskar att jag kände henne då, tänk att se henne hahaha.

Ja vi har många planer. J gillar mig och jag gillar henne, vi har nästan alltid roligt ihop. Men vi kan prata om såna jobbiga saker också, sånt man inte riktigt vill tänka på. Hahaha undrar hur det ska bli om jag kommer ut? Då ska jag bo där, herregud! Det blir spännande, det blir kanske som att gå i spökhuset på

Gröna Lund?

Tack alla som läser och tack för fina kommentarer. Vi kommer att fortsätta skriva något varje dag, glöm inte titta på alla sidorna. Vi kommer snart även öppna en ny sida om olika händelser på förvaren som N och andra varit med om. Vi hoppas att förvaren i Sverige kommer att granskas för där händer saker som inte är ok.

Ettt stort tack till alla, fortsätt gärna att läsa och vi hade blivit glada om ni ville dela vår blogg så fler kunde läsa.

www.jeser.se

6/5-18

Detta har jag varit sugen på länge, jättelänge!

Vet du vad det är? 

Imorgon kommer J och hon har köpt sånt med sig. Vi lägger in lite bilder imorgon på hur maten ser ut och annat.

Har saknat J så det ska bli roligt att träffa henne, fast hon blir tosig på mig jämt. Hahaha fast det är ju sån hon är. Hade känts konstigt om hon var på annat sätt. 

Nu ska jag...vi sova.

              shab khosh 😴

7/5-18

Förlåt! Vi glömde ta foto. Det har hänt så mycket, känslorna har åkt upp och ner i rasande fart. Vi har inte träffats på länge och hade massor att prata om, precis innan J kom fick hon det där samtalet hon varit rädd för. En nära vän till oss, ska deporteras nästa vecka.... det känns skit faktiskt. Grattis Sverige, nu deporterar ni en välutbildad person, som är en bra person rakt igenom. Efter J åkt tog det inte lång tid förrän J ringde och var överlycklig, G hade släppts ur förvaret och är nu fri! Vår vän som vi varit så oroliga för. 

Det är så konstigt...sist vi träffades pratade vi om farbror S, och när J kom ut på parkeringen fick hon ett meddelande att han var fri. Idag, ja i flera dagar, har vi pratat om vår fina vän G. När J kom ut på parkeringen fick hon ett meddelande om hon kunde möta honom för han var fri. Det är så fantastiskt! Vi önskar att alla fick uppleva denna fantastiska känsla, att få vara med om när en person man tycker mycket om släpps fri, efter väldigt lång tid inlåst. Och ett TUT!!!!

8/5-18

Vi kör på det som funkar, kebabfrukost. Så jäkla gott pitabröd dem hade på den pizzerian mmm gott. Det är ju lite typiskt oss afghaner att ha bröd till allt och det passar ju bra för J gillar bröd. Hon är nog lite ”afghan wannabe” 😆😆

J säger att alla afghaner gillar bröd, ägg och ketchup, hon säger mycket den där J.

Idag har vi inte pratat så mycket, jag har spelat bort alla J pengar på poker och matat alla hennes djur. Tror ni hon blev glad på mig? Hahaha för ett tag sedan spelade jag bort alla hennes pengar på biljard. Jag tror inte jag får spela fler gånger.

J är lite trött på mig....hon tycker att jag måste komma igång och ta tag i saker. Jag vet att hon fattar varför jag är såhär och jag fattar varför hon säger så, det är för min skull. Men det känns ganska hopplöst. Tänk att man går utan skor på en spikmatta, man försöker hitta en väg ut, men var du än tittar är där glödande kol runt spikmattan, du kommer ingenstans. Dem som bryr sig står och sprutar vatten på glöden, men glöden är så varm så vattnet kan inte släcka glöden utan det bara fräser lite. Du känner hur spiken kommer längre och längre in i fötterna, du tittar dig runt i panik och undrar vad du ska göra. Du ser paniken i ögonen på dem som sprutar vatten, du känner paniken växa inom dig......

Så känns livet just nu.

Jag undrar om det vänder någon gång? Det känns som mina fötter är fullständigt fast i spikarna...

Idag är det inflyttningsdags för G. Han kommer att var först att flytta in i lägenheten. J har handlat och fixat en massa. Förhoppningsvis kommer jag N och AK också flytta in snart. En kille till, M ska också bo där. Det kommer bli bra detta. Bilder kommer.

13/5-18

N sover sedan flera timmar, vi sa vi skulle pausa några dagar, men jag kände att jag behövde skriva. Skriva om hur det är att stå på utsidan och inget kunna göra. Må skit, vara rädd, och fortfarande inte kunna göra något. Hör på rösten i telefonen att det är illa, riktigt illa, utan att kunna göra något. Vara glad och positiv men innerst inne känns det som det är svårt att andas. Ja många tycker att ”du visste ju att det kunde bli såhär, du kan inte hjälpa alla” Det är rätt, man kan inte hjälpa alla, men N är inte alla, N är....N. Det är inte många gånger i mitt liv, någon tagit en egen plats i mitt hjärta. N är en av få som lyckats. 

Jag är rädd och orolig, det känns inte bra. Jag känner att jag får inga svar, N får inga svar, vi behöver svar för att veta. Just nu svävar vi bara runt utan mål. Det är tungt för oss båda, det är tungt att N är inlåst och mår så dåligt och jag är på utsidan och kan inget göra. Jag saknar N jättemycket just nu!

17/5-18

Jag har en vän som är lika galen som jag, på ett bra sätt, J

Hahaha jag skulle vilja berätta så mycket men det är svårt. Hon är en envis person, tjatar och babblar mycket.

Hon tänker ofta på mig och på andra. Vår vän A skulle deporteras, han pallar inte längre så han skrev på papperna. Han skulle åkt igår. Det gar varit rörigt, jag förstår inte. Först skulle han åka sen ändrade dem att han inte skulle åka, sen ändrade dem varför han inte skulle åka, sen ändrade dem igen och han skulle åka..... J var där och sa hej då, dem ringde mig på datorn så jag kunde se dem och prata med dem. Jag kommer att sakna A. Vi bestämde att hela familjen skulle ringa på kvällen och prata sånt gruppsamtal. Så kl 21, ringde vi alla, jag, A, AK, tolken, G och J, där var G:s sambo också med. Hahaha det var roligt, stackars J hon förstod inte mycket. Då berättade A att de ändrat igen, resan var inställd. Jag förstår inte varför dem gör så hela tiden? J var jätteglad, ja det var vi allihop. A trodde att det var J som gjort något men det hade hon inte.

18-19/5

J är för go!

Hon har varit lite orolig så hon kom hit. Hon blev glad att träffa mig sa hon, det känns bra att se att jag mår bra säger hon. Jag tycker också att det känns bra att se att hon mår bra. Vi har pratat så mycket allvar och gått igenom allt och alla planer inför framtiden, det känns bra.

Vi brukar ju köra på det som funkar, men denna gången hoppade vi över kebabfrukost och körde på frisläppande ur förvar istället. M släpptes ur Kållered. Ingen jag känner men J gör. Sen släpptes även A1 från Åstorp. Häftigt!

Önskar dem båda lycka till! 

J tycker det är lite konstigt, att varje gång vi träffas släpps någon.... Vi får träffas oftare så fler släpps😂😂

Idag har vi pratat om våra planer inför framtiden. Inte de smarta utan de roliga. Jag är säker på att vi kommer ha det riktigt roligt när jag kommer ut. Då kommer hela bloggen att ändras, från sånt här halvnegativt till något fantastiskt helpositivt istället. Hoppas 🙏🙏

20/5-18

Idag tog jag, J ,

farväl av A.

Denna gången kändes det på riktigt, han kommer att åka på tisdag. A spelade en sång, en sorglig sång som handlade om att säga hej då, detta är sista gången vi ses.

Han sa att den var till mig.....tårarna rann på mina kinder, A visste inte var han skulle bli av. Det var så jobbigt, så sorgligt, så definitivt. Kommer vi att ses igen? Kommer han att klara sig? Kommer han tillbaka hit? Det är många tankar när man är på väg att mista någon som man tycker om. A tillhör vår lilla familj, A är alltid så klok och förståndig. A är den första jag känner på riktigt som ska deporteras. Varför? Ja, han har ju skrivit på för frivilligt återvändande. Men är det frivilligt? Ja han kommer hamna under den statistiken men vi vet att han orkar inte längre. Han är helt knäckt. A är den som tycker alla är snälla och alla gillar A, men han har berättat de mest grymma historier om förvaret i Åstorp. Om hur personalen behandlat andra förvarstagna. Historierna är många och inte särskilt positiva. 

Jag, N och hela familjen önskar A lycka till! Vi tycker mycket om honom, han är viktig för oss. Hej då A!

Vi kommer aldrig att glömma dig❤️❤️❤️

21/5-18

https://youtu.be/C3a4I6n9MoE

Denna sången fick jag, J av min vän A precis innan han åkte.

22/5-18

Jag pratade med J innan. Dem är inte snälla mot afghaner mv, förvaren och gränspolisen, ja inte mot någon utlänning faktiskt. A som både jag och J känner deporterades idag. Igår väckte dem honom kl 8.20 och sa, skynda, skynda du ska åka till Märsta kl 9.00. Han blev stressad. Han skulle packa, duscha, säga hej då till alla och äta frukost. A hann inte få någon frukost, utan fick åka utan. När han kom fram till Märsta ringde han till J och berättade. Då visade det sig att förvaret i Åstorp glömt att skicka med alla hans viktigaste saker, pengarna, sim-kort, telefonen.....hur tänker dem? Hur ska han klara sig utan dessa saker i Afgahnistan? A var mycket orolig. Men sent på kvällen hade dem löst det för honom och han hade fått sina saker. Vilken tur!!

Vi önskar A lycka till och hoppas vi ses igen.

24/5-18

G och J var på besök idag. Dem var sena hit så jag var rädd att dem inte skulle komma. Så glad att träffa dem, speciellt G (hahaha nu harklar J😂😂) Jag har inte träffat honom på över en månad och innan det levde vi ihop i 4 månader. Så gott att se honom, krama honom, ja J också såklart, men henne har jag träffat. Vi käkade mat, lyssnade på musik och hade det bra. Ja för en liten stund glömde jag allt jobbigt och kunde skratta. Jag älskar dessa människorna på riktigt. 

Här på förvaret är riktigt varmt, 25-30 grader, ingen luft alls. Dem hade satt in en fläkt i besöksrummet. En sån liten som står på bordet. Hahaha det såg roligt ut för vi skiftades om att ha den mot oss, det var så varmt. Det räckte att sitta still i soffan så rann svetten. Drickan som J och G hade haft i sån kall väska (kylväska säger J) så tog det max 5 min så var den varm. 

Men det är inga problem, det viktiga är att jag fick träffa dem.

25/5-18

På kvällen/natten ringde jag J, var lite orolig för henne för hon hade inte mått så bra. Vi pratade i......3 timmar. Vad pratar vi om egentligen? Allt och inget, om saker vi varit med om, vad vi tycker, religioner, talibaner, svenskar, att inte alla är samma för att en är sån (generalisera säger J...jag kommer aldrig att lära mig det ordet) 

Ibland har vi mycket att prata om. Ibland har vi inget att säga men då kan vi sitta tysta tillsammans. I början var det svårt men inte nu mer. 

27/5-18

J ska till sin mamma idag berättade hon för mig. Hennes mamma är en stark kvinna och klok kvinna säger hon, kanske får jag träffa henne någon gång. J säger att hon är envis som en åsna, kanske där J fått sin envishet från🤔. J pappa är död sedan många år. Hon vill inte riktigt berätta om honom. Hon säger alltid sen, en annan gång. Jag vet lite men det kan jag inte berätta här, det får J själv berätta. Hon blir lite som jag när någon pratar om mina föräldrar. Man måste respektera alla människor, och att alla inte vill prata om allt. Vissa saker är privata för man vill ha det minnet för sig själv, kanske är man rädd eller ledsen. Men allt behöver inte bero på att det är hemskt, det kan vara så enkelt att det är något som finns i ens hjärta.

Idag är det mammas dag, då tänker vi alla på våra mammor var dem än finns. Jag tänker på min var hon än är ❤️ J tänker på sin❤️ Och du tänker säkert på din mamma❤️

28/5-18

Har du någon gång sett en afgahn äta solrosfrö? Det går fortare än när Musse Pigg äter majskolv på julafton.

Det är en konst att tugga i sig fröna, stoppa in tungspetsen och fånga kärnan. Nästan som en ödla. Hahaha vi skulle filmat när N, A och tolken försökt lära mig hur man äter dem.

Sen är det Lavashak.... se bilden uppe. Förlåt men...usch tvi vad läskigt det är. Jag har fått en hel hög av tolken som jag ska ta med till N, undrar om han kommer äta och njuta som tolken gör? Hon tar en tugga, blundar, lyfter ansiktet mot taket och låter....aaaahhhh, mmmmm, ohhh vaaaad gott! Jag fattar ingenting. När jag pratade med N igår frågade jag om han ätit upp alla? Han sa att han inte fått några😱 Jag som var säker att jag gett honom. Men nä, de låg i skafferiet. Så då lär han bli lycklig imorgon, massor av lavashak och fågelmat. Imorgon är det överklagan på  förvarsförhandling. Han måste släppas. Han måste bli fri, nu närmar han sig 9 månader med stormsteg. Snälla alla håll tummar och tår, be för N. Jag lovar att han är värd det.🙏

29/5-18

Taktik....planering.....

strategi.....och massor av snack, och hemligheter😉

Lovar att berätta mer snart, men än så är det nytt och känsligt så N måste få suga lite på karamellen. 

31/5-18

Nu kan jag äta fågelmat, som J kallar det och lavashak så det sprutar ur öronen. Det var J som sa det där, ”sprutar ur öronen” hahaha hon säger så mycket konstigt. Vi har haft ett bra besök, har hunnit med mycket.

Nu väntar vi igen och hoppas, denna eviga väntan.

Imorgon är en viktig dag för vår vän AK.

Han ska till migrationsdomstolen. Det finns bara ett rätt och det är att han ska få uppehållstillstånd. 

Hoppas🙏

4/6-18

Sorry! Är sura!

Har inget bra att skriva, är sura, vill inte prata, inte skriva....inte ens prata med varandra. 

Vi får se vad som händer? Eller inte händer? Det är ju ganska dött läge här och vårt dåliga humör håller på att ta över.

Ses

5/6-18

Idag älskar vi varandra och är vänner igen❤️

Bara så! Mer har vi inte att säga just nu, men det kommer. Idag ska vi slänga oss på sängen, J där och jag här och bara vara.

https://youtu.be/FmsW6oYT6AA

6/6-18

Sveriges nationaldag idag

Vad betyder det? Är det Sveriges födelsedag? Är det alla svenskars dag? Eller är det bara landet Sveriges dag? Eller bådas? Om det är människornas dag också, vilka människor räknas då? Dem som bor i Sverige? Eller dem som är födda i Sverige? 

Men om ens föräldrar är födda i ett annat land då? Är man svensk då? Eller är man svensk när man bor i Sverige?

Många tankar har vi om detta.

N är född av afghanska föräldrar, uppvuxen i Pakistan men bor nu i Sverige, vad är då han?

J är född i Sverige av svenska föräldrar. Men hennes pappas pappa är dansk. Är hon helt svensk då? 

Vi tycker inte detta borde vara viktigt. Viktigt är människan❤️

Om du är brun, röd, vit, svart eller gul spelar ingen roll. Vad som Spelar roll är hur du behandlar andra människor.

Man kan inte i en och samma mening säga att människor från ett visst land är olika hemska saker. Sen fortsätta att man önskar att en människa ska våldtas på olika sätt, att deras dotter ska våldtas....behöver inte gå in lika detaljerat som vissa skriver. 

Vi vill vara tydliga med, att hur du är som människa och hur du behandlar andra människor är det viktigaste! Inte från vilket land du kommer från, vilken tro du har eller vilken sexuell läggning.

Var en bra människa, ta hand om dig, bry dig om andra och glöm aldrig att du är viktig.

Sist men inte minst, sprid kärlek

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Grattis till dig, mig och vårt land

🇸🇪🇸🇪🇸🇪🇸🇪🇸🇪🇸🇪🇸🇪

16/6-18

Jaha, då har denna dagen också gått. J berättade att hon tittat på fotboll hela dagen, det har inte jag. Jag gillar också fotboll men J är nog värre. Hon har varit fotbollstränare. Hon säger att hon är en grym målvakt. Hon har utmanat mig, om jag lyckas sätta ett mål på henne kommer hon säga att jag är bäst 😂😂😂 sätter jag den inte måste jag säga att hon är bä😱😱😱. Jag måste sätta den! Haha hon snackar säkert bara, eller inte. Det är svårt att veta med J. Vi älskar att skojbråka, jätteroligt.

Ledsen!

För det första har vi stora problem med sidan. Inläggen finns och kommer in i efterhand!

Tyvärr är det en deportation på gång så vi pausar här några dagar. Vi berättar allt i efterhand!

                         21/6-18

Det är helt tyst, ingen svarar, ingen ringer tillbaka på hela dagen. Sent på kvällen ringer N. Han säger förlåt, men jag vet så jag låtsas inte om det. Efter en stund kommer det, han har fått avslag på förvaret. Han ska stanna 2 månader till. Han skrattar lite som han alltid gör när det är lite jobbigt. Det är lugnt J säger han, vi som sitter här är vana. Vi vet att det blir avslag, varje gång, vi får avslag varje dag här inne.

Vi pratar lite om allt möjligt, men inte så länge. Vi säger godnatt....men det känns inte bra.

                         22/6-18

Midsommarafton......tystnad, tystare än igår. Idag ringer ingen tillbaka. Däremot börjar min, J, oro bli en riktig plåga. Jag vet ju vad som är på g, en större deportation. Hur? Varför? N?

Det verkar som de kommer att skita i gymnasielagen? Kan det vara så? Det är tungt nu.

Jag skickar ”glad midsommar”, glad för vad? Glad att sitta inlåst? Oron äter upp en, när man tycker om någon som är viktig, då känner man av deras mående. Jag hoppas N ringer imorgon.

                        23/6-18

Jag är lite sur! Jag tänker inte ringa N, bestämmer jag mig för. Men plötsligt har jag skickat ett sms, tjoff så har jag ringt.  Inget svar. Nä vill inte N prata med mig kan jag ju inte tvinga honom.

Strax efter lunch ringer mobilen, N. Jag sitter på min säng. Allt är kaos, och jag gråter. Allt händer på en gång, deportation, alla jagar en, alla vill ha svar, orolig, rädd, inget ljud från N, min bil startar inte och då plötsligt ringer N. Han hör att det är något, jag tänkte först ljuga mm jag är dålig på det, så jag säger som det är.

N kan inte förstå varför? Vi pratar en stund och det känns bättre. Vi förstår varandra. 

Jag berättar för N vad som är på gång. Deportation från Åstorp. Vem? Ingen vet. Åstorps förvar är inte vara Sveriges sämsta, det är det omänskligaste också.

Men oavsett är jag glad att N ringde.